Klipp, filmer och andra rörliga bilder
Kapitel 1. ”Öppet mål” - Om vår utgångspunkt
Kapitel 2. ”Tänk positivt!” - Om idrottspsykologi
Kapitel 3. Vi behöver fler vinnarskallar - Om individens prestationsmiljö
Kapitel 4. ”Det som inte dödar det härdar” ‒ Om preventivt hälsoarbete i prestationsmiljön
Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) är ett verktyg för mätning av väsentliga aspekter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och som vilar på en vetenskaplig grund.
COPSOQ omfattar följande områden: krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, relationer och ledarskap, samspel mellan individ och arbete, socialt kapital, kränkande beteenden samt hälsa och välbefinnande. En kartläggning som genomförs med hjälp av COPSOQ kan med fördel ingå i de samlade processerna för riskbedömning, riskhantering och organisationsutveckling.
COPSOQ hjälper dig att göra…
jämförelser mellan enheter/organisationer och yrkesgrupper
uppföljning av organisationsförändringar
analys av faktorer bakom t.ex. sjukfrånvaro och personalomsättning
nationella och internationella jämförelser
tillämpning av forskningsbaserad kunskap
Kapitel 5. ”Jag arbetar bäst under stress” - Om funktionell prestationsmiljö
Frågeformulär om upplevd stress
Med frågeformuläret Perceived Stress Scale (PSS) kan du få en uppfattning om din stressnivå. De här tio frågorna utgör ett av världens mest använda psykologiska instrument för mätning av upplevd stress.
chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://livskompass.se/wp-content/uploads/2013/02/PSS-10.SV-Vers.2018.02.14.TL_.pdf (LÄNK FUNGERAR INTE!)
Frågeformulär om upplevd överbelastning
På samma sätt används självskattningsformuläret Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS). Använd formuläret för att få en uppfattning om din situation eller hur du resonerar i din vardag.
https://stress.se/test-lider-du-av-utmattningssyndrom/
Vad säger frågeformulär eller “tester”?
Alla former av frågeformulär eller “tester” ska användas med försiktighet om de genomförs utan professionell rådgivning och feedback. De diagnostiserar inte och ger inte en fullständig bild av eventuella tillstånd eller upplevelser. De kan fungera som pedagogiska redskap och ge dig en uppfattning om du kan behöva stöd av närstående eller söka professionell hjälp. Se frågorna som ett tillfälle att reflektera över din situation och eventuellt besluta om hur du ska agera framöver.
Om du upplever obehag i någon form är det i regel bra att prata med personer i din närhet för att få råd och perspektiv. Vi rekommenderar alltid att du tar hjälp av närstående och i vissa fall också lämplig professionell sjukvård.
Kapitel 6. Med 10.000 timmar kan du lyckas med vad du vill - Om talang och talangutveckling
Kapitel 7. ”Du kan om du vill” - Om Arbetslivets prestationsmodell (APM)
Kapitel 8. Det sitter i väggarna - Om organisation och kultur
Kartläggningsinstrument Organizational Effectivness Inventory (OEI).
Som tydligt framgår i vårt arbete och vi beskrivit i boken så är organisationskulturen viktig för din och organisationens prestation.
Vi använder oss av vetenskapligt baserade verktyg som är internationella publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det ger oss trygghet i att få så bra data som möjligt att arbeta med. Det är extra viktigt eftersom kultur är ett så brett och svårdefinierat begrepp. Organizational Cultural Inventory (OCI) mäter två delar av kulturen, dels den nuvarande kulturen, dels den enligt organisationen, ideala kulturen .
Kartläggningen ger svar på vara organisationen vill och hur det ser ut idag i prestationsmiljön i organisationen. Grundförutsättningar för hög prestation över tid, både vad gäller bra och dåligas exempel.
Några viktiga syften med kartläggningen kan exempelvis vara att…
identifiera vad som påverkar effektiviteten i organisationen (för ledning, team- och individ) och som kan påverkas med systematiskt arbete.
identifiera medarbetares attityder, mål, samarbete, kommunikation, motivation och stressnivå.
identifiera mål för förändring och utveckling av engagemang och prestation.
identifiera metoder och verktyg för att utveckla organisationens prestation över tid.
Områden som kartläggs
Mission och filosofi, innefattar mätning för tydlig formulering av uppdraget och fokus på kundupplevelse, etc.
Struktur, innefattar mätning av upplevt inflytande, befogenhet och autonomi, etc.
System, innefattar mätning av hur system stöttar kärnverksamheten. Det kan vara HR-system, förstärkning, målsättning, provisioner, etc.
Teknologi, innefattar mätning av de metoder som används i arbetet. Jobbvariation, samarbete, feedback från jobb, autonomi, vikten av roller, etc.
Kunskap och kvaliteter, innefattar mätning av de färdigheter och beteenden som uppvisas, kommunikation, ledarskap, motiverande klimat, etc.
Kartläggningsinstrument: Organizational Culture Inventory, Ideal och current (OCI)
Kartläggning för att förstå gruppens upplevda förväntningar på beteenden samt hur gruppen vill att det ska vara i organisationen.
Varför agerar medarbetare som de gör? Vad är bra och kan vara goda exempel att implementera i andra delar av verksamheten? Vad kan utvecklas? Vilka effekter får det på individ, team och organisation? .
Syfte med kartläggning
Förstå medarbetarnas vilja och hur de vill att deras prestationsmiljö ska se ut i jämförelse med hur det ser ut idag.
Förstå orsaker till att medarbetare beter sig på ett visst sätt.
Kombinera data med OEI för att få en helhetsbild som ökar sannolikheten för rätt insatser i förändringsarbete.
Prestationen påverkas av organisationskulturen som går att dela in i tre ”stilar” som präglar organisationen. Den konstruktiva stilen ökar sannolikheten för hög prestation, medan de två defensiva stilarna potentiellt kan motverka prestationen i organisationen.
De tolv subkategorierna ger en detaljerad information om vilka faktorer som går att påverka för att systematiskt öka möjligheten för prestation i organisationen.
Konstruktiv stil: a) självförverkligande, b) humanistisk och uppmuntrande, c) tillhörighet och d) prestation.
Passiv/defensiv stil : a) godkännande, b) traditionell, c) beroende och d) undvikande.
Aggressiv/defensiv stil: a) opposition, b) makt och auktoritet, c) resultat och d) perfektionism.
Se gärna en fördjupning av instrumentet här på vår internationella samarbetspartners hemsida.
Kapitel 9. Min dörr står alltid öppen - Om ledarskap
Kartläggningsverktyg för att utvärdera nuläge i ledarskapet:
LEAD FORWARD är en strukturerad metod för ledarutveckling som bygger på det teoretiska ramverket Full Range Leadership Model (FRLM). Kartläggningen ger en form av feedback som brukar benämnas feedforward. Som namnet antyder har feedforward ett framåtriktat fokus och tar avstamp vid snarare än att stanna vid återkoppling på tidigare beteenden så som ofta är fallet vid traditionell feedback.
LEAD FORWARD utgår från en strukturerad feedbackkartläggning som ger ledare en nulägesbild av hur deras medarbetare uppfattar deras ledarskap.
https://www.leadforward.se/sv-SE/
Kapitel 10. Laget före jaget - Om team och omvärld
Team Pro kartläggningsverktyg för teamutveckling:
Team Pro workshop är en strukturerad metod för teamutveckling med basen i forskning om after-action reviews och mål. Team Pro workshop utgår ifrån en kartläggning med hjälp av Team Pro Inventory (TPI) som ger en enkel och lättillgänglig nulägesbild av team-medlemmarnas upplevelser av hur väl det egna teamet fungerar.
Kartläggningen mynnar ut i en TPI-rapport (se exempelrapport till höger) som används som reflektionsunderlag i Team Pro workshop för att identifiera möjliga utvecklingsområden, formulera mål med dessa och göra uppföljningsbara åtgärder. Team Pro workshop ger också dig som handledare ett strukturerat arbetsmaterial för att observera och ge återkoppling på teamets arbete.
https://www.teampro.se/
Kapitel 11. Det där har vi provat förut - Om förändringsarbete
Samskapad Programlogik eller SAMP-modellen är en metodik med syfte att involvera aktörer som har olika roller, uppgifter och ansvar i ett förändringsarbete att belysa olika perspektiv av förändringar. En genomlysning av flera perspektiv ger en förståelse för den samlade nyttan för deltagare som kanske annars har en pusselbit men nu får en bild av hela pusslet.
Det ger även en bild om varför förändringar genomförs och vilka olika uppfattningar som finns med ett genomförande. Är olika aktörer överens om önskat slutläge? Finns det en samsyn på varför förändringar ska genomföras?
Steg 1: Individuellt, anteckna resultat som innovationen kan leda till. Vad kan du se som möjliga resultat då innovationen används?
Steg 2: Grupp, samla och sortera alla anteckningar i teman. Hur stämmer dina svar med andras? Vad har andra tagit upp som överraskat dig?
Steg 3: Grupp, namnge och revidera teman. Vilka resultat har ni samsyn kring? Vad skiljer er åt? Varför tänker ni olika?
Steg 4: Grupp, värdera och prioritera tema. Vilka resultat är särskilt viktiga för dig? Vilka resultat är särskilt viktigt för organisationen - nu och i framtiden?
Steg 5: Anteckna risker med förändringen. Hur sannolik är konsekvensen? Hur allvarlig är den?